Skip to content

Lär känna Marieberg

Kungsholmen och Marieberg

flygbild_marieberg_trio

I stadens barndom var här jungfrulig jaktmark för adel och förnäma borgare. Vid 1400-talets mitt blev det sommarviste för franciskanermunkarna från Gråbrödraklostret på Riddarholmen. De anlade trädgårdar i de bördiga dalsänkorna, byggde tegelbruk ute i väster och lär ha ägnat sig åt förbjudna världsliga nöjen. Långt fram i tiden kallades ön Munklägret. På 1640-talet donerades holmen till staden, en stadsplan upprättades. Adelsmän och höga officerare byggde sommarnöjen och lät anlägga vackra trädgårdar,  Karl XI gav nådigt tillstånd att byta ut namnet Munklägret mot Kungsholmen, en kyrka uppfördes och  fick namn efter hans hustru Ulrika Eleonora. Från den övriga staden såg Kungsholmen knappast inbjudande ut med en mur av verkstäder och fabriksskorstenar mot Klara sjö. Det var smutsigt, fult och fattigt. Svältholmen var namnet i folkmun.

Utsikten från Marieberg 1754-1842

Visste du att Marieberg en gång i brukade kallas för “Millis” i folkmun? Fast varför den här delen av Kungsholmen heter Marieberg vet man inte, ett flertal teorier finns. Idag förknippas området kanske mest med de stora tidningsredaktioner som ligger här. DN-skrapan är ett av stans landmärken och var Stockholms högsta hus i nästan 40 år. Flera andra stora arbetsplatser ligger också i Marieberg, till exempel Riksarkivet och Socialstyrelsen. Men naturligtvis finns det även bostäder här. Marieberg avgränsas av Riddarfjärden, Drottningholmsvägen och Essingeleden.

Historia

– Mariebergs Porslinsfabrik

Under 1600-talet infördes mängder av porslin in till Europa från Kina och Japan. Jakten på att ta reda på hur porslin tillverkades till att själva i Sverige producera det i Marieberg tog över 100 år. Den första porslinsbränningen ägde rum i maj 1759 i Mariebergs , men två veckor senare förstördes fabriken av en eldsvåda. Fabriken byggdes upp igen och var igång följande vår. Tillverkningen var nu helt inriktad på fajanser. Med omkring 130 anställda var Marieberg redan från början lika stort som Rörstrand. Mariebergs porslinsfabrik på Kungsholmen var en av huvudstadens större fabriker och hade kring 1762 upp mot 250 arbetare. Där tillverkades fajansgods, flintporslin och i mindre utsträckning även s.k äkta porslin – samt högklassiga kakelugnar.1782 inköptes Marieberg, som under hela sin tillvaro kämpat med ekonomiska problem, av konkurrenten Rörstrand. 1788 lades fabriken ned.

Utsiken av Marieberg från Lilla Essingen 1961

– Konradsbergs Mentalsjukhus

Området kring konradsberg i Marieberg har en historia som omfattar exempelvis det tidigare mentalsjukhuset Konradsberg norr om Rålambsvägen (1861–1960-talet). Byggnaden, och de kringliggande äldre och nyare husen har även använts av Lärarhögskolan i Stockholm och sedermera Stockholms universitet för dess lärarutbildningar. Sedan augusti 2009 inrymmer byggnaden friskolan Stockholms Internationella Montessoriskola.

Mellan åren 1833 och 1855 började Carl Ulric Sondén att ge ut skrivelser om behovet av ett nytt sinnesjukhus i Stockholm. Sondén var överläkare på Danviken. Byggnaden påbörjades hösten 1855 och stod klart hösten 1861. Byggnaden blev väldigt ståtligt och i mittpartiet skulle den ekonomiska avdelningen finnas. På ömse sidor skulle sedan kvinnliga respektive manliga avdelningar finnas. Behandlingen på sjukhuset bestod av tvångströja och isolering. Långbadet som infördes mot slutet av seklet ansågs humanare. Långt in på 1900-talet var matordningen helt undermålig. Leverantörerna ansåg att skämda varor var goda nog för ”dårhuset”. På 1930-talet kom insulinet och elchocken. Namnet Konradsberg försvann – det
hade fått en dålig klang. Psykofarmaka medförde en helt ny vårdsituation på 1950-talet. ”Dårarnas slott” blev Rålambshovs sjukhus.

Konradbergs sjukhus

– Mariebergs Ammunitionsfabrik

På området söder om Rålambsvägen fanns förut också militärområdet Marieberg (med bland annat Högre artilleriläroverket 1818–1869 , Trängbataljonen 1885–1891, Kungl Fälttelegrafkåren 1908–1937, Signalregementet 1937–1940, samt Arméns signalskola (SignS) 1945–1958).
Det fanns också en ammunitionsfabrik på Marieberg 1876–1950. Ammunitionstillverkningen pågick under lång tid – mellan år 1826 och 1945 – på Marieberg artilleriläroverk. 1939 togs beslut om att flytta verksamheten till Karlstad (Zakrisdalsverken) vilket var genomfört 1950.
Mariebergs ammunitionsfabrik

Mariebergsstenen påminner härom, den restes upp år 1953 åt minnet av gångna seklers verksamhet på Marieberg. Dessa har nämnts tidigare på den här sidan.

Mariebergsstenen

-Fyrverkarbacknen

Den ljusputsade byggnaden (p.g.a. sin veckade fasad även kallad “Dragspelshuset”) i kvarteret Lysbomben på fyrvekarbacken uppfördes 1961-62. Det är ett 16-våningars hus med 210 lägenheter och ca 1200 m2 kontorslokaler. Väster därom byggde Riksbyggen på 1960-talet i kvarteret Silvieberg ett väldigt bostadskomplex i rött tegel. Om den röda byggnaden och den så kallade baconskivan berättade Martin Stugart i Dagens Nyheter den 24 januari 2005: “Snett framför Erlanderhuset […] ligger Bacon-Hill. Det är inte husets officiella namn, bara en skapelse av den illvilliga folkmunnen. Ganska snarlikt en baconskiva på högkant är faktiskt huset.

FyrverkarbackenKonstruktionen av Erlanderhuset (dragspelshuset) och Bacon-Hill.

BRF Signalpatrullen 13

Sidan skapad av Unexciting Business

Journummer

Driftia – Jourtjänst efter kl 16:00 samt helger
08-744 09 50
Kone Hiss
0771 50 00 00
Störningsjouren larmcentral
08-568 214 00

BRF Signalpatrullen 13

Organisationsnummer: 769608-7027
Wennerbergsgatan 6 A
112 58 Stockholm

Integritetspolicy